Utan dess like blev det idag. Hade någon liten känsla av att den här sjukdomen jag fått kommer att gå över. Det gör den inte fick jag veta idag. Den är livslång. Den kommer ge mig sjuka skov med jämna mellanrum. Den kanske om jag har tur inte förvrider mina leder helt. Den gör som tur är inte att jag behöver sluta leva. Jag kommer kunna leva nästan som vanligt men kanske utan att arbeta som kock. Kanske jag får se mig om efter ett arbete jag klarar av men trivs med. Jag kanske får leta efter ett arbete där händerna inte får så stor påfrestning. Där man kan göra lite andra rörelser. Kanske plugga nej nej nej. Inte jag. Jag ska nog hitta ett jobb som passar mig perfekt!
Men sötknoppen.. vad jag tycker synd om dig! Finns det ingen medicin som lindrar och stoppar upp...??
SvaraRaderaDet fixar du, Mia!! Jag fick min diagnos för snart 5 år sen, det funkar, men é inge kul alls.Har själv satt mig i skolbänken nu, bara för jag ska kunna hitta ett jobb senare.
SvaraRaderaEn dag i taget!