tisdag, januari 05, 2010



Här hemma är det mycket kärlek alltid.. kompiskärlek, syskonkärlek, man och kvinna kärlek, nakenkärlek, påklädd kärlek,husdjurkärlek, sorgekärlek.. ja you name it..
Ibland är det så mycket kärlek att man känner hur hjärtat svämmar över liksom..

Ja, nu får ni inte tro att det alltid alltid är små röda hjärtan flygandes runt i huset.. så är det inte, det är heller inte romantiskt alltid..
här finns kärleken i väggarna liksom, tryggt ombonade. Tror kanske det beror på att vi är coola jag och minman.. vi tar saker för vad dom är och låter det vara så. Tar varje sak när det kommer, sällan vi tar ut något i förskott.

När det blir irritation och osämja låter vi det vila några timmar och sen tar vi tag i det. Mina barn funkar så och även jag och Mange.. Händer något eller vi blir ovänner eller ledsna, låt det sjunka in och behandla det sedan. Förr i tiden.. när jag var yngre.. då tog jag allt direkt. Då var det hetsigt och livat direkt när ämnet var hett. nu när vi väntar en stund tills jag, mange, barnen lugnat ner sig och pratar sen.. ja då går det lättare att se vad man själv gjort för fel och då kan man behandla och ta till sig bättre, växa liksom.

Att behandla saker eller prata då vi är irriterade eller arga eller svikna eller ledsna.. då lär sig inte vi på det.. då blir det fel liksom, man kan inte se vad man själv gjort, det ser man bättre efter några timmar eller en stund då den värsta hettan lagt sig. Det har vi lärt oss under våra år tillsammans... Skönt tycker jag att veta var man har varann.

det är skönt att veta när det gäller ens barn också.. låt det gå en stund så lägger sig det värsta och då pratar vi med dom, oj så mycket enklare det är då.

Hur fungerar ni och era familjer??? Kan ni se igenom och se ERA fel och brister i stundens hetta?

Kan ni tänka klart?

2 kommentarer:

  1. Absolut inte i stundens hetta. Det är då man vräker ur sig de saker man sedan får ångra. Och det har ju skett ett antal gånger. Du vet ju själv Maria. Skyttar och ta det lugnt går liksom inte riktigt ihop.

    Man får lov att lära sig att bromsa ordflödet tror jag, och det kommer ju genom erfarenhet. Men ibland åker jag dit så det smäller. Blir absolut helt skogstokig och får inte stopp på mig själv.

    SvaraRadera
  2. Hmm, nää men om ja inte allt för upprörd så försöker man ju iallafall att tänka klart. Om någon kallar mig saker och är jäkligt ful bara.. försöker jag att inte sjunka till den nivån, det är bara onödigt :) kram

    SvaraRadera