Det är ju inte som att jag är ovan att resa direkt.. jag har rest en hel del i mitt liv. Men Varje gång precis innan så blir jag som ett barn, jag längtar och trånar.. Jag vet inte hur jag ska stå ut dom sista dagarna. Nu är det dessutom exakt 14 dagar kvar så det är ju inte jättenära direkt. Såhär ska jag alltså leva dom närmsta 2 eckorna.. längta tråna, önska att jag redan är där. När jag väl kommer dit är det som att jag redan varit där.. Helt sjukt. Önskar att min längtan inte var så stark...
här kommer lite bilder på var vi ska...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar