Anställd

Nu har jag blivit anställd. Tänker fortsätta jobba med min firma men bara lite med dom kunder jag redan har. Jag ska börja arbeta som säljare i det här företaget. Mitt distrikt är från Södertälje, hela Stockholm, upp till Söderhamn och hela Dalarna. Det ska bli spännande det här.

Min pappa!

Min pappa dog 1984, då var jag 12 år. Det blev tuffa år för mig efter det. Bearbetade aldrig sorgen utan sprang på i rask takt. Efter det fanns det en extrapappa, min morbror. Han och jag hade en speciell relation, han var den enda jag kunde prata med om allt. Efter några år dog även han, han drunknade. Efter det har det inte funnits någon pappa till mig eller morfar till mina barn. Både Smilla, andre och jag saknar honom ofta. Just nu är en period då jag skulle behöva min pappa. Behöva lite råd och stöd. Det går i perioder när man inser hur lite jag egentligen har. Just nu är en period då jag hade behövt min pappa. Det är tungt då.

Små tankar en måndag

Alla behöver känna sig omtyckta. Den starkaste är oftast den svagaste. Den starka får inte ut sig det den behöver få ur sig medans den svage ofta har någon att vända sig till. Alla behöver känna sig sedd och älskad. Från och med idag ska jag se dom jag tycker om ännu mer och bry mig ännu lite till. Alla behöver synas.

Hipp hipp hurra

Hipp hipp hurra! Idag är det Smilla födelsedag! Min älskade lilla Smilla fyller 7 år!

Norpan är missnöjd!

Jäklar va sur han är. Har lekt med honom i 30 minuter med en dammvippa och nu orkar jag inte mer... Då blir han såhär sur :)

Måndag äntligen

Tänk så fantastiska veckorna är! Måndagsmorgon hela veckan ligger framför mig. Jag har börjat med cellgiftet igen så det var nog ingen magsjuka jag hade ändå. Cellgifterna gör mig illamående och liggande i 1 dygn, jag hade bara glömt bort det. Aldrig får det vara helt bra. Förra veckan var jag i ödeshög på en anställningsintervju, jag skulle behöva det jobbet nu. Håll tummarna för att jag får det!
Jag tror att jag får jobbet men man vet aldrig ;)

Nackdelar

När ens barn inte har en manlig förebild i sitt liv.
Dom har bara en mor som ska lära dom allt. Dom har en mor som måste klara både jobb, hem, barn och allt annat som hör vardagen till. Dom har bara ekonomi från ett håll. Dom har ingen man att göra roliga saker med. Risken finns att dom hamnar i dåligt sällskap och gör dumheter och då finns bara en mor som själv ska orka med det också alldeles ensam. Det är inte lätt att växa upp med bara en mor, den sociala biten hamnar lätt efter då eftersom man känner sig lite mindre värd än alla andra.

Magsjuka

Åh då har man rätt att vara lite bitter :) nu middag som min underbara man lagar. Jag är bra lyckligt lottad ändå :) har en stoor familj med man och 2 underbara barn, syskon, syskonbarn, mamma med man, kusiner, mormor, mostrar och många fler. Många både gamla och nya vänner som alltid finns där. Jag har ett underbart liv!

När man bara får kontakt när den andra vill ha något

Visst är det väl trist? Är så trött på det :) jag har en del personer som jag inte tror läser här och därför kan jag skriva här nu. Dom hör bara av sig när dom behöver något själva eller när dom själva behöver hjälp. Att själva ställa upp för att göra andra glada går inte. Det är så tråkigt! Samtidigt avundas jag dessa människor och önskar att jag själv kunde koppla bort andra och bara lägga energin på det jag tycker är kul! Ska försöka börja med det faktiskt! Bara göra saker jag själv har nytta av, inte tänka att jag måste ge igen :)

Sjuk

Jag är sjuk! Äter mediciner och mår sisådär... Öroninflammation, ont i halsen och herpes, medicin mot allt. Ajajaj så ont jag har.

Skulle behöva vara någons favorit!

Någon gång ibland bara skulle jag vilja känna att någon är stolt över mig och min familj. Känna att jag betyder lika mycket som alla andra. I land skulle jag vilja känna att någon ser mig. Skulle
Vilja känna att jag har någon att be om hjälp. Vilja känna att någon finns där när jag har det jobbigt. Vilja känna att jag kan ösa ur mig just det här som jag nu skriver till någon. Skulle vilja berätta hur vi har det i min familj. När vi hade det som tuffast med allt, poliser, soc, allt sånt då stod jag ensam. Jag fick själv göra allt, förhör och allt, jag hade ingen som kunde hjälpa mig, följa med mig, prata gott om mig och min son inför dom i utredningar och allt annat. Det tog 2 år av helvetestid. Fattar idag inte hur jag orkade med allt då! Igår såg jag återigen en sak som fick mig att förstå hur lite jag betyder för mina nära, en fånig sak som en Facebook lista gjorde mig så ledsen. Jag finns inte med på statusuppdaterinslistan hos en nära familjemedlem. Alla i familjen finns med men inte jag, en lista där man lägger sina favoriter så man bara ser deras statusar. En nära släkting till mig som vi hälsade på igår. En sån fånig sak som fb listan liksom, men om jag inte ens finns med där, då har jag nog ingen plats i hjärtat heller.. Gud så fånig jag känner mig, men ibland vill jag också bara platsa bland favoriterna utan att behöva hjälpa till och så.

Min arbetsplats

Här sitter jag och arbetar på dagarna. Idag ska jag läsa lite studielitteratur och sen göra ett slutprov i en kurs.

Min son och mina djur!

Andre skulle ta en kvällsmacka häromdan. Herregud, man kan tro att våra katter aldrig får mat..,

Tidig söndag!

En söndagsmorgon igen och alla sover. Jag njuter av att tassa runt själv. Nu är väl ändå alla helger slut och vardagen börjar igen?

Grattis fina muffins!

Idag fyller våran muffins 6 år! Hon har firats med promenad, lek, mjuk mat och en leksak! Hipp hipp hurra för muffins idag!