Jag kämpar och kämpar och kämpar.. jag har sån värk i mina leder.. Jag försöker ändå för att det är bra för mig att göra saker och röra mig. Jag försöker.. jag provar. Men det slutar alltid med ännu mera värk. att vika lite tvätt och slänga in en maskin ger värk.. att gå en promenad ger värk.. Att bara sitta still ger värk. hur ska jag överleva det här?
2 livslånga sjukdomar fick jag i arv av mina släktingar. det sägs att man får det man klarar av att hantera.. hur tänkte dom då när jag fick 2 livslånga sjukdomar.. eller 3 egentligen?
Kunde vi inte ha delat lika liksom?
Alla tror att man har det så lätt för att man skratar och ler och säger att allt är bra.. egentligen är det bara så att man säger att det är bra för att man inte orkar prata om det.. jag drar historien flera dar i veckan ändå så nån gång kan jag väl få slippa. Orkar inte prata om värken och tröttheten.. orkar inte.
Vill vara frisk och slippa värk.. minns inte längre hur det är att vara frisk och ha energi. Nu ska jag ner och vika tvätt igen.. efter det har jag ont..
en del säger att men det kan du väl göra.. det lilla kan du göra själv.. Varför ska någon annan behöva? Joo.. jag kan.. men sen får jag lida. Tror inte riktigt att folk förstår.
Mange har börjat förstå att jag inte klarar allt.. han förstår nu. SKÖNT!! Men sen är det inte många fler som förstår. Önskar mig en dag utan värk då jag kan städa, rensa, röja, göra klart hemma. en dag då jag kan få arbeta!! Laga mat till alla fantastiska barn på mitt jobb! Bara en dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar