Oj va ont jag har i min fot. Under loppet bara gick jag. Jag gick gick och gick. Vågade inte stanna för då skulle jag inte kunna fortsätta. Jäklar va jag kämpade. 1 timme och 43 minuter tog det. Efter loppet hade jag så ont. Kunde inte gå ordentligt. Tror inte det har gjort min reumatism värre för livet men självklart för stunden. Men så kul vi hade hela tiden. Det var sjukt roligt! Det här vill vi alla göra om. Det var uppträdanden under hela vägen som fyllde på energin. När vi hade ungefär 3 km kvar lön johan på cykel och hejade på oss, det var skönt att få energi av någon vi kände. Sista 2 kilometrarna var det hejaklackar och band som spelade hela tiden. Precis på slutet stod max och andré då steg energin ytterligare och då behövdes det verkligen. Det var så härligt att se hur dom stod och tog emot oss. En liten bit längre fram stod Mange, anders, mamma, jan och Smilla. Då var vi på topp. Det var så härligt att äntligen se dom som betyder mest stå och .hejja fram oss. Väl i mål då vi fått våra medaljer kom gunnar, ella och gabriel också. Tack alla ni som hjälpte oss att kämpa och som gav oss energi att orka hela 1 mil! Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar